Idag i hällande regn bestämde jag och Fibi oss för att ta en skogspromenad. Det regnade så mycket att det forsade vatten längs stigen på vissa ställen och på väg tillbaka gjorde Fibi en liten upptäckt. Där mitt på stigen sprutade en fontän!
Fibi närmade sig nyfiket
och undersökte alltmer närgånget
från alla håll och med alla hjälpmedel!
Efter två veckor på Hundtjänstskolan och sedan två veckors semester var det härligt att komma tillbaka till jobbet och få träffa mina underbara daghundar igen! Jisses, vad jag har saknat dem!
Fibi, lika glad och icke-still som vanligt 
Men hon gör mig så glad. Livet kan aldrig vara tråkigt med Fibi runt omkring sig!
Med Sting och Mira var det första promenaden hemifrån dem. Under juni månad fick jag ju rå om dem hemma hos mig 
Mira är så rolig för när hon hade kissat ca 100 m från hemmet tyckte hon att vi kunde gå hem igen. Men självklart följde hon villigt med när jag förklarade att vi måste gå en bit också. Snuttan då!
Sting tyckte nog att det var aningen varmt ute för när vi kom till ett skuggparti slängde han sig, som bara Sting kan, ner på det kalla gräset. Gullhund där!
Ja just det, han lyfte på benet idag för första gången med mig! Lustigt hur fånig man blir när de utvecklas, även om det bara gäller ett simpelt benlyft 
Efter promenaden blev det en liten mysstund eftersom deras matte vill att jag stannar en stund innan jag lämnar dem.
Sting var inte sen att pussas!…
…medan Mira lade sig och myste under bordet i stället
Blev mycket bra träning för mina två skruttar igår. Dels bilträning och dels miljöträning borta med andra hundar.
På vägen ner gick det väl sådär, Zippy knölade sig fram till baksätet och då blev ju lilla prinsessan alldeles ifrån sig. Jo, vi har lastgaller, men mellan lastgallret och rutan är det en liten springa där lilla räkan kan pressa sig igenom. På hemvägen tryckte jag dock dit en filt på ena sidan och Zippys täcke på andra sidan, så då stannade han kvar där bak
Hundcaféet var väldigt trevligt, tyvärr var det bara tre hundar kvar när vi kom. Zippy och Joetta var väldigt lugna och snälla. Joetta fräste väl till nån gång som vanligt när en av hundarna råkade titta på henne typ.
Prinsen och prinsessan fick t o m en kunglig soffa att ligga i
En rolig observation jag gjorde var när det kom in en till hund för att hämta en av de tre som var där. Den hund som skulle hämtas satt vid ingången och de två andra satt i soffan som stod i närheten av bordet där jag satt med Zippy och Joetta. Tilläggas ska att Zippy och dessa två hundar i soffan bara hade hälsat lite snabbt på varandra och satt sedan på respektive platser. När den nya hunden kom in klev Zippy upp och gick direkt till soffhundarna och man såg riktigt hur han talade om för dem att ‘nu hänger vi ihop och blir då tre mot två om det blir nåt’. Fantastiskt hur fort hundar bildar flock!
Caféet stängde kl 15, men jag blev kvar ända till 16 då Ingela ville visa lokalerna och så pratade vi om ett samarbete oss emellan 
Nästa söndag den 13 mars kl 12 – 15 är det hundcafé igen hos Ingela på H.i.T. Jag rekommenderar er varmt att åka dit!
För mer information och föranmälan klicka på loggan nedan.
Vill bara tipsa om två intressanta seminarier med Anders Hallgren. Lördagen den 7 maj är ämnet “Stress” och söndagen den 8 maj är ämnet “Alfasyndromet”. Platsen är Örnsköldsvik och ni kan läsa mer på anordnaren HUNDraelvans kurssida. Där hittar ni också andra roliga kurser för er och er hund, bl a en handlingkurs med Gerard O’Shea 23-24 april!
När jag ändå är igång kan jag ju också tipsa om Hundens Värld, en GRATIS tidning på nätet!
Jag vill varmt rekommendera er att läsa Eva Bodfäldts Kontaktkontraktet.
Jag håller själv på att läsa den nu eftersom den tillhör kurslitteraturen för Hundskötarutbildningen. Den har verkligen förändrat min syn på hundträning. Det hon skriver verkar väldigt logiskt. Så logiskt att jag beslöt mig för att prova hennes metoder.
Min dagvovve Fibi fick bli försökskanin Hon drar väldigt i kopplet och det första jag provade var naturligtvis att, med ett stryphalsband på, korrigera – ingen jätterespons precis. Sedan fick Fibi en förändring i en disk i halsen och blev dömd till ett liv i sele. Jo, tjena! Testa att korrigera med en sele på. Det är ju som att be henne dra ännu mer 
Då kom idén att belöna med godis när hon gick lugnt bredvid mig – visst, det fungerade ju oftast så länge jag hade godis i handen. Men så fort jag inte hade godis var vi direkt tillbaka på ruta ett. Inte tillstymmelse till förväntan på godis. Med andra ord hade hon inte fattat varför hon fick godisen, hon hade bara fokuserat på själva godbiten
Så nu provar jag Eva Bodfäldts metod; Fibi är fanatiskt intresserad av alla härliga doftfläckar ute, så jag gjorde dem till belöning. Hon får absolut inte dra mot en doftfläck, då håller jag henne bara intill mig. När hon däremot går lugnt bredvid mig belönar jag genom att säga “varsågod” och så får hon gå och sniffa på de underbara dofterna. Helt otroligt vilken respons och snabbt gick det! Vi har bara börjat med denna träning men redan känns det som att hon förstår grejen och vår kontakt har blivit bättre! Det är som att gå ut med en helt annan hund Wow säger jag bara, vilken aha-upplevelse!
Idag har jag, Max & Gibbs fixat ut granen och paketen på baksidan. Vi började inomhus med att sätta fast ljusslingan i granen. Frågan är om killarna hjälpte till eller fördröjde proceduren när de, så fort jag var nere på deras nivå, överöste mig med pussar. Men ljusen hamnade till slut i granen och ut det bar. Nu ville killarna gärna vara med och hjälpa till, genom att ställa sig och gräva i snön precis där jag höll på att ställa granen och paketen. Det är alltid trevligt med lite hjälp, men det var väl mest så här killarna hjälpte till :
Men till slut blev vi färdiga och då ville Max & Gibbs visa hur duktiga de varit och posera framför verket :
Gibbs var lite nyfiken och snokade bland paketen
Tack underbara Max & Gibbs för hjälpen!
Jag måste ha världens bästa jobb! Tänk bara på hur jag på arbetstid får uppleva en massa olika underbara miljöer…
…och för att inte tala om de underbara hundarna Selma (på bilderna ovan), Fibi, Teddy, Max & Gibbs som jag får träffa! Idag på promenaden med Fibi såg vi dessutom det sötaste svartvita lamm skutta runt i hagen. Tyvärr träffar vi även på mindre trevliga djur ibland. Fibi hittade en huggorm på vägen idag. Lyckligtvis var den stendöd. Gissa vem som frenetiskt letade och tyckte sig se minst 100 huggormar vid vägkanten efter det! Men det är smällar man får ta för allt det härliga man får uppleva som dog walker
